Gustav Meyrink (1868–1932) föddes i Österrike men levde större delen av sitt liv i det magiska Prag. 24 år gammal planerade han att ta sitt liv, men i samma ögonblick som han höjde pistolen till tinningen, sköt någon in en bok under hans dörr. Den hette Livet efter döden. Han sänkte pistolen.   

   Upplevelsen förde in honom på ockulta studier, som teosofi, magi och yoga. I synnerhet intresserade han sig för den judiska mystiken: kabbalan. Vid sidan av sina mystiska studier och sitt författarskap drev Meyrink även en bank i Prag.
    1915 publicerades hans mest kända roman, Golem. Den utgår från den judiska myten om ett monster som kabbalister kan skapa av lera och skänka liv genom magiska tecken. Boken blev genast en internationell bästsäljare och hör till de stora klassikerna. Jorge-Luis Borges och Hermann Hesse hörde till dess beundrare.
    Den centrala karaktären i Golem är Athanasius Pernath, en juvelerare bosatt i Prags judiska ghetto. Texten är inte bara en skräckroman med ockulta inslag utan också en inkännande skildring av människorna och miljön i denna märkliga stadsdel, som kan sägas spela den egentliga huvudrollen i romanen.
    Texten är en oförglömlig skildring av jagupplösning och mystiska tillstånd; den består av speglingar, avspeglingar och speglingar av avspelingar: läsaren går aldrig säker från tvetydigheter och ironier.
    Boken gav upphov till en berömd filmatisering av Paul Wegener 1920, en av den tyska expressionismens klassiker.

Gustav Meyrinks Golem är den andra delen av Vertigos serie med gotiska skräckklassiker. C-M Edenborg har nyöversatt texten med utgångspunkt i Ernst Kleins översättning från 1916.

Gillar du Golem så gillar du säkert också HP Lovecrafts FALLET CHARLES DEXTER WARD .

UR RECENSIONERNA:

"Om omtrigen avstår jag att berätta närmare, inte främst för att den är rätt invecklad och besynnerlig (dock inte särskilt svår att följa med i), utan för att det vore att förstöra en del av upplevelsen. Jag nöjer mig med att säga att ”Golem” är ett oförlikneligt läsäventyr, en metafysisk fantasi om att söka svaret på den kanske mest existentiella av alla frågor: Vem är jag?" (Eva Johansson, Svenska Dagbladet )

"Gustav Meyrinks ”Golem” måste vara en av de märkligaste romaner som någonsin skrivits. [---] Men just den gaslågiga fladdrighet som brukar vara så förödande för romaner fungerar i ”Golem” som förstärkning av de stämningar som förmodligen var det som från början drev Meyrink att skriva. Det kan låta klichéartat, men berättelsen blir lika labyrintiskt öppensluten som de gränder, passager, tunnlar och rum den skildrar." (Jonas Thente, Dagens Nyheter )

"Gustav Meyrink har lyckats smälta samman Dickens, Hoffmann, sekelskiftessymbolism och populärroman till en märkligt fascinerande och fungerande helhet. Få har betytt så mycket för den romantiska bilden av Prag som en stad på gränsen mellan dröm och verklighet. Har man en gång läst "Golem" stannar den i medvetandet – odödlig som en gengångare." (Sten Wistrand, Skånska Dagbladet )